Monday, March 23, 2015

Nördarnas aristokrati

Thanks for the memories
even though they weren't so great
Usch, nej jag är lite nervös faktiskt. Jag kontaktade en tatueringsstudio häromdagen, och väntar på svar nu då, av just den anledning ni kan tänka er: jag vill tatuera mig. Jag har velat tatuera mig i många, många år, då jag är en sådan där människa som älskar att titta på tatueringar. Jag tittar gärna på Ink Masters, LA Ink, enbart för att jag är intresserad av konsten. Jag älskar är oerhört fascinerad av nästan varje människa jag ser med en tatuering, det väcker ett lite särskilt intresse hos mig kanske. Jag älskar coola sleeves, nacktatueringar, enkla symboler på händerna... så länge de är snygga då. Själv skulle jag nog inte vilja ha en sleeve, eller någon helryggstatuering, och särskilt inte över hela halsen. Nej, när det kommer till mig själv... så är jag ganska diskret. OCH jag har beslutsångest, vilket är ett av mina lite besvärligare personlighetsdrag. 

   

Jag sitter gärna i timmar och klickar igenom en massa bilder, både som inspiration och som nöje, bara för att jag så småningom ska hitta något som skriker EMELIE! DU MÅSTE HA DETTA PÅ DIN KROPP! Ibland hittar jag något, ibland ändrar jag mig, ibland glömmer jag helt bort det... Och så fortsätter det. Det enda jag är säker på är att jag vill ha minst en tatuering. Vad det blir dock... det är en annan femma. Tack vare min beslutsångest, och kanske en inre svaghet gentemot andra människors åsikter och min egen självkänsla, så går det inte jättebra. Men ibland, som nu, när jag hittar något jag vill ha så tänker jag... Har jag rätten att ha det här på min kropp?

Det finns tyvärr något som är vida diskuterat, särskilt inom könsdebatten, som jag valt att referera till titeln som "nördarnas aristokrati", eller elitism om du föredrar det uttrycket. Det är det här jävla konceptet om att definiera vad en nörd är. Vad är nördigt nog? Hur mycket måste du kunna om en sak för att ens ha rätten att kalla dig en hmhm-nörd. Vilket leder mig till min tatuering, som jag har kontaktat en tatuerar om... Tolkiens drake. 


Tanken är att jag ska ha draken, ritad av Tolkien, på min handled. Har jag den rätten? Är jag tillräckligt investerad i LOTR och The Hobbit för att få kalla mig en Tolkien-nörd? Det senare gör jag inte, jag kallar mig själv en Fantasy-nörd, men även här går det att diskutera vad det innebär. Vilka krav måste man uppnå för att få klassificera sig som en nörd inom något specifikt spektrum? Måste jag kunna alla Tolkiens påhittade språk? Måste jag veta exakt ALLT om LOTR för att förtjäna att ha den här tatueringen? Måste jag kunna, i detalj, diskutera LOTR på djupet och alla dess intriger och kanske till och med några av de lite mindre bra scenerna, och dedikera mitt LIV till Tolkien verk, för att få ha den här jävla draken på min handled?

Svaret är nej. Det finns inga krav, det finns inga regler, för att tycka om något. Det borde inte finnas någon elitism inom nördvärlden. Trots mitt starka avstånd från elitism... så oroar jag mig för det. Jag oroar mig för att någon ska tro att jag vet exakt ALLT om LOTR bara för att jag har Tolkiens drake på min handled. Jag oroar mig för att folk ska bli besvikna när jag säger att "jag har bara läst böckerna en gång" och tycka sig stå över mig. Som om jag inte förtjänar att ens tänka tanken, för jag är inte nördig nog. 

(((Sedan är det en helt annan grej när det är cultural appropriation, a.k.a. använda en minoritetsgrupps kultur. Det senare kan vara ett svårt koncept att förstå, även jag har svårt för när det är okej och inte okej. Om någon har något exempel på vad som inte är okej, kommentera gärna, eftersom det kan vara svårt att förstå utan konkreta exempel. Men om vi håller oss till nördarnas aristokrati, det enda kravet du bör ha för att få använda dig av något nördigt: tycker du om det? Om ja, då borde det räcka.)))

Det borde inte finnas krav för att få ta del av något man tycker om. Nördarnas aristokrati är dum, den är löjlig, och den är irriterande. Tycker du om Harry Potter? Då har du rätt att kalla dig ett Harry Potter-fan eller -nörd om du så vill. Du behöver inte minnas alla detaljer, du behöver tycka om alla karaktärer, du behöver inte kunna alla trollformler som yttras. Vad du klassificerar dig som är upp till dig

Kan jag allt om Tolkien? Nej, absolut inte. Älskar jag hans böcker över allt annat? I helvete heller. Men vet ni varför jag vill ha den draken? För att den har betydelse för mig. Den är en hyllning till fantasyns grundare, den är en hyllning till litteratur, båda saker som har varit oerhört viktiga för mitt liv och mig som person. Den draken representerar min läslust, min nyfikenhet och min förtjusning för mytologi (och drakar), Sist men inte minst, den ser jävligt cool ut. För låt oss inte glömma att det är helt okej att skaffa en tatuering för att en helt enkelt bara tycker om motivet. Du behöver inte ha en djup mening för att få skaffa en tatuering, lika lite som du måste fylla någons krav för att vara nörd eller ej. När det väl kommer till kritan så är det ditt liv, din kropp, och ditt beslut. Så tack och hej, elitism, och låt gärna dörren slå er på vägen ut. 

Andra tatueringar som jag funderar på (varianter av dessa): 





5 comments:

  1. Jag tampas också sjukt mycket med det här. Typ varje gång jag visar benen, eftersom jag har en jedi tatuerad på ena benet. Gjorde den när jag precis fyllt 18 och gillade Star Wars jättemycket. Idag är jag inte lika stort fan och älskar tatueringen men känner mig inte "värdig" - jag kan ju typ INGENTING om Star Wars?! Köpte en Marvel-tröja på Primark och tänkte också att folk inte kommer tycka jag är tillräckligt nördig osv för att få ha en Marvel-tröja. Men hey - en kan ju vara in training!

    ReplyDelete
  2. Och! Det är asläskigt att tatuera sig, men gå till en svinbra tatuerare så kommer allt lösa sig! Som sagt - jag hade inte valt en jedi idag, men den är ändå BRA GJORD. Hade känts hundra gånger värre om det var ett motiv jag gillade, men den var dåligt gjord. Som sagt, jag älskar fortfarande min jedi, men jag hade aldrig valt att göra den idag.

    ReplyDelete
    Replies
    1. Tack för kommentarerna! :D Blev jätteglad när jag såg att du kommenterat :3
      Ja, alltså jag är en sådan person som om jag inte hittar ett motiv som jag älskar BARA för hur snyggt det är så behöver jag justifiera valet med en mening, eller anledning till varför det är en bra tatuering. Jag tycker att jag har en ganska bra motivering (lol nyanserad motivering, livet som lärarstudent) och känner mig bekväm med mitt val, och även om jag inte läser eller skriver lika mycket LÄNGRE så har det ändå påverkat mitt liv och min personlighetsutveckling.

      Men som du säger, en förändras ju med tiden och även om du kanske inte skulle valt det NU så kan en ju fortfarande uppskatta sina tidigare val, särskilt om de är snyggt gjorda! :D Min kompis håller just nu på med en jättestor tatuering av Hogwarts sigill, med en testral och grip, över i stort sett halva sitt lår. Även om man växer ifrån något så kan en ju fortfarande uppskatta konsten och fascineras av sitt gamla jag och dess val.

      Starkt sagt! NER MED NÖRDARISTOKRATIN! :D

      Delete
  3. Åh vad häftigt! Tycker verkligen att du ska köra på draken, om det är det du vill ^^

    ReplyDelete
  4. Yo bro! Jag har taggat dig i en tagg, men jag vet inte om du har sett det än! :D

    http://bookshelf.blogg.se/2015/april/liebster-award-3.html#comment

    ReplyDelete

Smyg in en liten kommentar om ni orkar, vill och kan! :D Jag försöker att alltid svara på kommentarer, men om ni har en fråga så mejla gärna! :D