Saturday, September 7, 2013

Across the Universe by Beth Revis

Across the Universe (Across the Universe, #1)Titel: Across the Universe
Serie: Across the Universe #1
Författare: Beth Revis
Sidor: 398
Format: Paperback (Razorbill)
Release: 2011

AMY
has left the life she loves
for a world 300 years away.


Trapped in space and frozen in time, Amy is bound for a new planet. But fifty years before she's due to arrive, she is violently woken, the victim of an attempted murder. Now Amy's lost on board and nothing makes sense - she's never felt so alone.

Yet someone is waiting for her. 
He wants to protect her -
and more if she'll let him.

But who can she trust amidst the secrets and lies?
A killer is out there - and Amy has nowhere to hide.

RECENSION
Nu var det visserligen väldigt länge sedan jag läste den här boken, och recensionen kommer väldigt sent eftersom det blev lite rörigt i allmänhet så jag kände inte riktigt att jag kunde recensera den. Men nu tänkte jag göra det, efter all denne tid, och ja, vart ska jag börja? Det var en bra bok.

Så det börjar med Amy som kämpar med valet att följa med sina föräldrar på en rymdexpedition som kommer ta 300 år att nå sin destination, eller stanna på den döende jorden med sina vänner och släkt. Hon ser sina föräldrar frysas ned och, spoiler alert, hon väljer givetvis att följa med trots att hon är bitter över det - men hon vill inte förlora sina föräldrar trots allt. Så iväg åker hon, nedfryst och i limbo, mot en ny planet på ett skepp som är aningen konstigt.

Väl på skeppet träffar vi Elder, en ung kille som är den framtida ledaren för skeppet. Vi presenteras för ett intressant och udda koncept där total kontroll och livet som ledare förbluffar oss. Vilka val som måste göras, och hur Elder känner inför dem. Är han redo? Vi ser livet på skeppet, där alla är samma; ignoranta, arbetande... boskap, i stort sett. Ett folk som lever som boskap, skulle jag vilja säga, och endast existerar för vad som komma skall på den nya planeten. Någon måste ju tina upp de viktiga resenärerna som Amy och hennes familj. Men alas, Amy kan inte vänta 300 år. Hon vaknar upp tidigare och tvingas leva på ett främmande skepp med människor som ser henne som en utrotad art, mystisk och farlig, och en framtida ledare som faller head over heels för henne. 

Men mysteriet återstår: varför vaknade Amy?  Eller rättare sagt: vem väckte henne och varför? 

Så det är lite av en mysterieroman och inte riktigt en kärleksbok. Jag är väldigt glad att säga att kärleksintresset inte var så oerhört in your face i den här boken utan fungerade mer som en bieffekt och fokus låg faktiskt på hur människorna på skeppet levde, av vilken orsak, vem som väcker nedfrysta människor och hur långt de har kvar till sin destination. Det var faktiskt väldigt intressant och annorlunda, inte alls vad jag väntade mig från den här boken. Jag har undvikt att läsa Across the Universe i flera år p.g.a. att jag trodde att den skulle vara som alla andra ungdomsromaner/dystopier som utkom 2011 och som jag har tröttnat på så oerhört. Men den förvånade mig. Jag förvånades verkligen över hur intressant och spännande den här boken var. Hur BRA den var. Ja, jag gillade den.

Jag har för mig att språket var normalt och inget jag störde mig på. Jag gillade de korta kapitlen när Amy sov, och drömde, för de hade så mycket känsla i sig, i kontrast till när hon var vaken (och visserligen förvirrad och arg) och allt var väldigt politiskt och mystiskt. Jag gillade det.

Karaktärerna... Förlåt, jag kommer inte ihåg alla namn förmodligen, men min favoritkaraktär är... Harley? Jag tror han hette Harley och han var Elders vän och en konstnär. Hans story var oerhört spännande på ett underhållande sett, och i slutet så grät jag nästan för honom. Absolut min favoritkaraktär.

Jag gillade Amy och Elder också, Amy mer än Elder tror jag... Det var länge sedan jag läste boken, okej?!

Skurken... Ja, jag listade ut skurken. Jag gillade dock att även om jag anade det tidigt i boken så fick jag ofta second thoughts, tvivel och osäkerhet... Det kunde ju ha varit någon annan? Men i slutändan visade det sig att jag hade rätt, men trots att jag tyckte att det var uppenbart så var det underhållande att inte vara HELT säker på det. En förfriskning inom genren, om ni frågar mig.

OH MY GOD SLUTET! De sista sidorna var min favoritdel av boken... Speciellt när Elder bekänner en sak och jag bara "I KNEW IT OMG NOOOOO" och jag visste inte vad jag skulle gör av mig själv. Jag ÄLSKADE slutet. Jag är nu väldigt intresserad av att se hur det fortsätter i de två följande böckerna (som jag bad biblioteket köpa in hehehe). Ååååh, det var så fint! 

Kort och gott, trots att mitt minne är ärrat och lite dåligt, så tyckte jag om den här boken. Den var mycket bättre än jag väntade mig och jag rekommenderar den absolut till er som inte har läst den och kanske är lite intresserade. Som sagt, jag har undvikit den i två år p.g.a. fördomar och det slutade med att jag blev positivt överraskad. Så ge den en chans! :D
Uppföljare:
A Million Suns (Across the Universe, #2) Shades of Earth (Across the Universe, #3)

4 comments:

  1. HEEEEEEEEJ EMELIE!!!! Woho tagga!! De andra kommer bli så himla ägda!!!!!!!

    ReplyDelete
    Replies
    1. Walla, Ebba, vi kommer krossa dem :D VI BORDE HA EN TEAM-OUTFIT... ELLER KNAPP! ELLER HATT! OOOOHHHH~ 8'D

      Delete
  2. Har en utmaning till dig på min blogg.
    Välkommen
    Kram cissi

    ReplyDelete
  3. Ah, Across the universe är typ min favoritserie i hela universum (förutom Harry Potter, inget slår Harry Potter). Böckerna blir bara bättre och bättre och den slutet är sjukt bra! :D

    ReplyDelete

Smyg in en liten kommentar om ni orkar, vill och kan! :D Jag försöker att alltid svara på kommentarer, men om ni har en fråga så mejla gärna! :D