Wednesday, May 1, 2013

[TV-RECENSION] Faith/The Great Doctor

The Great Doctor - Korean Drama-p1.jpgTitel: Faith / The Great Doctor
Originaltitel: 신의
Manus: Song Ji-Na
Regi: Kim Jong-Hak
Network: SBS
Episoder: 24 (65 min/ep)
Produktionsår: 2012
Språk: Koreanska
Skådespelare: Lee Min-Ho, Kim Hee-Seon, Yu Oh-Seong, etc.

Titta online: Faith

"Faith" depicts the love between a warrior from the Goryeo Period and a female doctor from the present day, their love transcending time and space.

Kung Gongmin (Ryu Deok-Hwan) är på väg till Goryeo från Yuan när hans sällskap blir attackerat av lönnmördare och drottningen, Prinsessan av Yuan, Nogoog blir svårt skadad. För att rädda drottningen skickas Generalen av kungens vaktstyrka, Choi Young (Lee Min-Ho), genom en portal till "Himlen" för att leta reda på den mytomspunna doktorn Hwata. Han anländer i Seoul, Korea, år 2012 och stöter på plastkirurgen Yoo Eun-Soo (Kim Hee-Seon) som han kidnappar till sin egen tid. 

Efter att portalen till hennes egen tid stängs och tvingas Eun-Soo stanna i kungens hov, men söker ständigt efter en väg hem igen tillsammans med Choi Young. I hovet är hon känd som en doktor från Himlen, likt en ängel, och en viktig person som många maktgiriga konkurrenter till kungen gärna skulle vilja lägga tassarna på. Maktkampen om Goryeo har börjat.


RECENSION
Så, idag gör vi något lite annorlunda. Jag har precis tittat klart på Faith, ett koreanskt drama som jag började titta på någon gång i mars men som jag tog en paus ifrån eftersom, ja, jag läste Death Note och tittade på Bleach. Men nu är jag klar och ASDFGHJK!! Det är över... Jag har fruktat det här sedan episod två eller tre! Ja, så tidigt blev den här serien riktigt intressant. Men trots att mina känslor är ärrade från en fantastisk serie, så är jag väldigt glad att den är över. Jag är väldigt glad att den endast är 24 avsnitt lång, då jag inte riktigt har energin att följa flera långa serier. Plus att de lyckades få in väldigt mycket story i Faith.
 photo tumblr_ljdaaf4FbF1qdsfyp.gif
Ja, som ni kanske ser i beskrivningen ovan så är det här ett romantiskt historiskt drama, och fokuserar både på Eun Soo och Youngs förhållande och hur det utvecklas under seriens gång, samt maktkampen i Goryeo (gamla Korea) och dess önskan att bli friade från Yuan Nationen (gamla Kina). Det är väldigt mycket instressant historia som serien rättar sig efter, men med lite övernaturliga element också. Portalen till framtiden är ett sådant element, men även en sorts energi som de kallar "inner power", vilket är i stort sett ett fåtal människor som har speciella krafter inom sig. Vi får se fyra personer i serien som har en sådan kraft, men jag ska prata mer om det senare i recensionen så häng kvar.

King Gongmin (Ryu Deok-Hwan)
Så, vi har maktkampen i gamla Korea. Kung Gongmin har i början av serien precis blivit tilldelad tronen från Yuan Nationen, efter att ha varit "fånge" där sedan han var liten. Hans äldre bror, har gått bort, samt dennes son har blivit avsatt - och därför är Gongmin näst på tur. Under resan till Goryeo så råkar sällskapet ut för en  attack och drottningen, Nogog, får ett dödligt sår i halsen. Kungens egna soldater - Woodalchi (King's Guard) - hittar den mystiska portalen och generalen, Choi Young, går dit för att hitta Eun Soo. Det har sedan 100 år tillbaka funnits en legend om en doktor - Hwata - från himlen, och hur denne gick igenom en sådan portal. Ja, efter detta... så kommer Eun Soo till deras tid. Eun Soo förväntas återvända efter att hon har hjälpt drottningen, men portalen stängs, och äventyret som är Faith börjar.

Queen Nogoog (Park Se-Young)
Ja, jag kan säga att jag älskade den här serien från avsnitt tre, efter att väl ha kommit in i serien, och jag fann mig själv fastklistrad vid datorn för att se nästa episod. Eftersom avsnitten är så långa så tittade jag långt in på natten, men ville inte sluta. Det var så oerhört spännande, med mycket action och intriger, samt Eun Soo och Youngs relation och hur den utvecklades. Utöver det så tyckte jag att den var rolig här och där, speciellt samspelet mellan Woodalchis och hur Eun Soo försökte göra sig förtsådd med en väldig massa moderna uttryck. Sedan har vi även utvecklingen av berättelsen, utöver maktspelet, där Hwatas reliker återfinns och Eun Soo tvingas spela spel med farliga fiender som vill få över henne till sin sida - till exempel Gi Cheol.

Jag älskade verkligen den här serien, och när det väl började närma sig slutet av serien förväntade jag mig det värsta. Jag var bombsäker på att det skulle sluta olyckligt och förstöra mitt hjärta - ja, det förstörde mitt hjärta, men jag vill inte säga hur. Men trots att jag älskade serien - och avsnitt 10-20 är mina favoriter - så fanns det en del grejer som jag störde mig på.

Ja, förutom att sadlarna på hästarna var extremt moderna, så har vi även det här härliga med att hoppa upp på tak. Ni vet hur de gör i anime, när karaktärerna hoppar upp på tak och ner och över och allt möjligt, vilket är fysiskt omöjligt... De hade en sådan scen i den här serien. Jag vet inte vilken episod, men det var skrattretande och jättelöjligt att se, men ja, jag kom väl över det. Det är extremt fult, så snälla använd inte anime-effekter i en "verklig" serie!

Sedan har vi även det som jag ville komma till förut... De speciella krafterna. Jag kommer bara ihåg att i översättningen kallades de "inner force/power", men de är i stort sett superkrafter. Vissa karaktärer - speciellt skurkarna - använde sig av dessa oerhört mycket, men vi har även en viss snygg Woodalchi som även han har en inre kraft - och som han knappt använder! I började pratade de mer om den, hur han har en speciell kraft, och vi fick en minimal förklaring över att han inte är i full kontroll över den... men vafan, ska det vara med så försök ha lite fokus på det! I slutet av serien hade jag nästan glömt av den, men så mindes jag och undrade varför han inte använde den något. Men, ja, det är väl som det är. Jag tyckte att de kunde ha fokuserat lite mer på att utveckla den storyn, eftersom jag kände mig ganska förvirrad i slutet. Men annars var det ett häftigt koncept, men som hade gjort sig bättre med mer fokus på det.

Gi Cheol (Yu Oh-Seong) och
 Cheon Eum-Ja (Sung Hoon)
Ah, karaktärerna då... Jag älskar Eun Soo, hon är en härlig människa, och jag tyckte om skådespelerskan väldigt mycket. Hon är en stark karaktär, vilket jag tyckte var härligt. Kungen och drottningen lärde jag mig att älska, speciellt när jag väl började anse dem som ett OTP (MY OTP!!!). Doktor Jang, Court Lady Choi (COURT LADY CHOI!) och Woodalchis (Dae Man!) var superhärliga de med, och jag älskade verkligen Gi Cheol, som visserligen är ärkeskurken, men han var spelad på ett oerhört bra sätt. Jag kände verkligen att de hade tänkt igenom hans karaktär och skådisen - Yu Oh-Seong - gjorde det riktigt bra!

Ah, sen har vi underbara Choi Young... Kan jag få gifta mig med honom? Han är underbar karaktär och jag blev nästan kär i honom - well, Lee Min-ho, rawr. Härlig karaktär, speciellt i början när han var i stort sett levande-död p.g.a. anledningar som jag inte tänker dela med mig av och i slutet när han väl hade erkänt att han älskade Eun Soo - och det blev så mycket feels över det!

Men, lite kritik vill jag ändå ge... Det var ingen fantastisk karaktärsutveckling som i t.ex. Game of Thrones, men det är svårt att leva upp till det. Det hände väldigt mycket hos karaktärerna, men jag kände ändå att de var ganska mycket desamma som i början. Förutom det kungliga paret och Eun Soo och Young, speciellt de första... Jag älskade Kung Gongmins utveckling som både härskare och make till Nogog.
Choi Young (Lee Min-ho) och Yoo Eun Soo (Kim Hee-Seon)
Hmm... Ja, vad kan jag säga mer? Jag älskade - älskar serien - men jag tyckte att slutet blev lite... Jag vet inte, jag var inte riktigt lika exalterad som jag var i episod 17 (EPISOD 17!!! ;__; :D). Men det kan ha varit för att jag fruktade slutet, jag var så säker på att de aldrig skulle få ses igen, men så fick jag hopp igen, och så krossades det och bla bla bla... Det var väldigt mycket som hände i just de sista avsnitten, och jag visste inte riktigt vart jag skulle ta vägen. Men det hindrade mig inte från att sitta och titta på serien med ett leende på läpparna när det blev lite OTP-moment...hihihihihi, it's amazing!

Jag rekommenderar den här serien till er som gillar historiska draman, och som orkar med Koreas stil på avsnitt. De är väldigt långa och kan kännas lite tråkiga om man inte kommer in i det och tycker om handlingen. Sedan får ni väl vänta er minimal public affection, eftersom ASIEN! Jag lovar, efter en stund med asiatiska tv-serier och filmer så kommer ni att bli helt jävla exalterade av en liten kram! KRAM! Ni skulle sett mig, jag var nära till fangirling varje gång Choi Young och Eun Soo hade sina moments... Det var underbart! Men var beredda på att det inte är som en amerikansk tv-serie, men ändå väldigt, väldigt bra! :D

Rekommenderas starkt! Jag älskade serien och jag hoppas att någon här som varit intresserade av asiatiska tv-serier (förutom anime) har fått lite tips! Och även om ni kanske inte är så insatt i asiatisk kultur så tror jag att ni kan uppskatta den här serien ändå... förhoppningsvis! :D (Jo, översättarna kräver även att man lär sig vissa ord på koreanska, eftersom vissa är jobbiga att översätta snabbt. T.ex. "imja" betyder DU, väldigt artigt och för någon man har respekt för. Jag är inte 100% säker, men något i den stilen, och det är jobbigt att skriva långa förklaringar för ett ord på engelska... Så, ja, ni får lära er t.ex. "imja", "woodalchi", etc. :3)

Och som en liten godbit, här har ni en bild på Lee Min-ho! (damn he's handsome) 
Lee Min-Ho offscreen :D

No comments:

Post a Comment

Smyg in en liten kommentar om ni orkar, vill och kan! :D Jag försöker att alltid svara på kommentarer, men om ni har en fråga så mejla gärna! :D