Friday, November 2, 2012

Death Note: Boredom by T Ohba & T. Obata

Titel: Death Note vol. 1: Boredom
Originaltitel: デスノート 1 (Desu Nōto) Taikutsu (退屈)
Serie: Death Note #1
Författare: Tsugumi Ohba
Illustratör: Takeshi Obata
Sidor: 195
Format: Paperback (VIZ Media)
Release: 2005 (Japan 2003)

Light Yagami is an ace student with great prospects - and he's bored out of his mind. But all that changes when he finds the Death Note, a notebook dropped by a rogue Shinigami death god. Any human whose name is written in the notebook dies, and now Light has vowed to use the power of the Death Note to rid the world of evil. But when criminals begin dropping dead, the authorities send the legendary detective L to track down the killer. With L hot on his heels, will Light lose sight of his noble goal...or his life?

Boredom
Light tests the boundaries of the Death Note's powers as L and the police begin to close in. Luckily Light's father is the head of the Japanese National Police Agency and leaves vital information about the case lying around the house. With access to his father's files, Light can keep one step ahead of the authorities. But who is the strange man following him, and how can Light guard against enemies whose names he doesn't know?



RECENSION
Oh Light, you so sneaky :3 Jag riktigt älskar hur allt avslöjas eftersom - det är precis som min kompis, Becca, säger varje gång vi tittar på anime; alla svar kommer att delas ut... så småning om. Jag vet inte hur många gånger jag har spekulerat över något i Bleach och försökt förhöra henne om jag har rätt eller inte och hon är så jävla hemlighetsfull med sitt lilla flin och orden "du får reda på alla svar så småning om". Det driver mig till vansinne, men det håller en alert och det är riktigt spännande att få se hur allt löser sig. Death Note är likadan, såvitt jag upplevde den, och Light är väldigt sneaky. Fler regler för hur man ska använda Death Note-n kommer ju längre in i historien kommer, då de utforskar och ser efter vart gränsen går. Det är väldigt spännande och jag känner mig så jävla nöjd varje gång något mer har listats ut även om jag själv inte har listat ut det. Jag vet inte varför, låt mig vara nöjd, okej?

I första boken, volym ett, så får vi se hur Light påbörjar sin jakt på rättvisa i världen och börjar döda alla möjliga brottslingar. Självklart, detta räknas som massmord, och polisen försöker genast haka på i jakten efter denne besynnerlige mördare. Självklart, Light är inte så dum att han inte ligger steget före. Fan, han är en helt brilliant brottsling, men liksom alla psykopater så tror han att det han gör är rätt och att alla andra bara blundar för sanningen. De förtjänar att dö, eller hur? De är hemska människor och att förneka dödsstraff och sopa rent världen på kriminella och förfärliga människor vore som att skapa ett utopia, eller hur? De förtjänar att dö. Jag älskar hur författaren har dragit in filosofi i historian, där vi faktiskt som läsare får ifrågasätta våra ideal och moral. Det är riktigt intressant och jag älskar det.

Light är riktigt brilliant, har jag nämnt det? Han är helt jäkla awesome, om jag får uttrycka det så. Alltid steget före, alltid säker på sin sak och alltid så sneaky. Han är så hemlighetsfull och samtidigt ett perfekt ondskefullt geni. Det går inte att tycka illa om honom, även om han kanske är lite arrogant och självsäker så att man annars hade spytt, om det hade varit en annan situation. I den här berättelsen är han förträfflig, hans karaktär är perfekt för den här störda och brillianta berättelse. Men samtidigt tycker jag att han är en uttråkad tonåring som vill göra rätt för världen, på något psykopatiskt sätt, och kanske lite stel. Lighten up, boy. Hehe. Åh gud, inte puns...

Ryuk är underbar han med. Jävla trollface, jag älskar det! Jag höll på att skratta ihjäl mig när han blev illustrerad som "draw me like one of your French girls" i början av andra kapitlet och jag kunde inte låta bli att föreställa mig honom skrocka lite tyst när han säger "I was right... humans ARE fun!" xD Helt underbart, han är bara en sådan härlig karaktär. Riktigt charmig, jag vet inte helt varför än.

Vackert illustrerad måste jag säga. Lika fin som animen, om inte lite charmigare. Jag tittade på första avsnittet av animen för några månader sedan, men kom inte riktigt in i den... Mangan var MYCKET bättre, även om min brist på intresse kunde ha berott på utmattning, men det hör inte hit!  Riktigt fint illustrerad, jag älskar utseendet på dödsgudarna - shinigami, ett av de få japanska ord jag kan (jag tittar för mycket på Bleach, okej?!) - och i övrigt så är det såhär jag vill att en comic ska se ut. Väldetaljerat, dramatiskt, charmigt. Tro mig, jag älskar animes med roliga utseenden då och då också, men som en mer seriös än rolig manga så är den här helt magnifik. Jag kan liksom inte tänka mig en chibi-scen i den här serien xD

Språket är inte så mycket att kommentera på - det är en sorts comic och innehåller alltså väldigt mycket talspråk och bygger därför inte mycket på välskrivna scener, utan snarare på hur de är illustrerade. 

I helhet så tyckte jag väldigt mycket om den här mangan och jag vill ha del två redan NU. Jag funderar nästan på att åka in till SF imorgon och köpa resten av serien även om jag inte borde slösa mer pengar den här månaden. ÅH, men jag vill så gärna läsa fortsättningen. Den här boken var väldigt svår att lägga ifrån sig, väldigt lättläst (när man väl har vant sig vid att bläddra och läsa åt rätt håll, hehe...) och ytterst behagande. Jag tyckte väldigt mycket om den och rekommenderar den absolut till andra som är nyfikna på manga och kanske även den här serien. Tror jag kommer uppskatta den här serien mer som manga än som anime, även om jag kanske tittar på animen efter att jag har läst ut alla böckerna ändå... det får tiden avgöra :) Riktigt spännande, riktigt bra - rekommenderas starkt!

No comments:

Post a Comment

Smyg in en liten kommentar om ni orkar, vill och kan! :D Jag försöker att alltid svara på kommentarer, men om ni har en fråga så mejla gärna! :D